Rapporter

Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. Växande klyftor får stora konsekvenser i samhället. LO presenterar nu 115 förslag för ökad jämlikhet.

Förra året hade 33 procent av arbetarna varken gjort en semesterresa eller haft tillgång till ett fritidshus eller husvagn under sin semester. Ett kvitto på att ojämlikheten är för stor i Sverige.

En arbetarkvinna i Norrbottens län tjänar 15 600 kr mindre i månaden jämfört med en man i ett tjänstemannayrke. Det visar den sjätte upplagan av LOs rapport Sveriges jämställdhetsbarometer.

Andel personer som fått avslag på sin ansökan om sjukpenning har ökat kraftigt mellan åren 2014 till 2017, enligt en analys från LO. LO riktar nu skarp kritik mot hur sjukförsäkringen har hanterats de senaste åren.

I samband med föräldraledighet kan du förlora upp till 30% av din ordinarie lön, men LO och Svenskt Näringslivs avtal ger ett extra tillskott under föräldraledigheten.

För att minska inkomstskillnaderna i hela Sverige krävs krafttag inom en rad områden. I en ny rapport föreslår LO bland annat en höjning av statsbidragen och ett särskilt stöd till de kommuner som drabbats hårdast av de demografiska förändringarna. Så kan vi utjämna de orättvisa skillnaderna mellan stad och land.

Främst unga får inbetalningar till Avtalspension SAF-LO i de två nordligaste länen, enligt en rapport från LO. Samtidigt visar rapporten att det är högst troligt att många anställda missar att de själva kan välja bland annat förvaltare, pensionsform och återbetalningsskydd.

2016 tjänade arbetarkvinnor i Västerbottens län i genomsnitt 17 523 kronor i månaden, medan en manlig tjänsteman tjänade 36 273 kronor. Det visar regionala siffror ur LOs rapport Sveriges Jämställdhetsbarometer 2018.

För tredje året i rad ökar pappors uttag av föräldrapenningtillägget på riksnivå. Men i Västerbottens län har endast 4 procent av papporna tagit ut hela den ersättning som de har rätt till. I Norrbotten är siffran något bättre, 5 procent.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar för första gången på nästan 10 år. Men skillnaderna mellan män och kvinnors löner är fortfarande stora. 

Endast 4 procent av papporna i Västerbottens län har tagit ut hela det föräldrapenningstillägg som de har rätt till. I Norrbottens län är siffran 5 procent. Det visar LOs nya utvärdering av föräldrapenningtillägget.

Kvinnliga arbetare har sedan 2011 åter fått ännu sämre villkor i arbetet. Redan tidigare hade kvinnorna de sämsta villkoren. Det visar rapporten Arbetsmiljö klass och kön 2014.

Inkomstskillnaderna i många av Sveriges kommuner och län är stora. Norrbotten är Sveriges mest jämlika län, medan Västerbottens län rankas som nummer 16 av 21. Det visar en LO-sammanställning av SCBs inkomststatistik.

Här kan du läsa vårt Regionala Näringspolitiska Program (RNP) som tagits fram av LO-distriktet i Norra Sveriges tillväxtgrupp. 

LOs undersökningar visar att det kan vara så många som en av tre missar rätten till utökad föräldrapenning via sitt kollektivavtal.

Av samtliga 4,1 miljoner anställda är drygt en miljon, 26 procent, deltidsanställda år 2015. Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän, kvinnor och män liksom mellan olika åldrar och sektorer. 

Arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren på den svenska arbetsmarknaden med en genomsnittlig faktisk månadslön på 17 538 kronor i månaden. Bäst villkor har män i tjänstemannayrken med en genomsnittlig faktisk månadslön på 37 539 kronor. Det visar 2015 års upplaga av Sveriges Jämställdhetsbarometer som LO presenterar i dag. 

Arbete är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna forma ett självständigt liv, delta i samhället och kvalificera sig för bärande delar av trygghetssystemet. Majoriteten unga klarar övergången från skola till yrkesliv. Samtidigt har en relativt konstant andel i åldersgruppen 16-25 år svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten beskrivs utvecklingen av den grupp av unga vuxna som varken arbetar eller studerar. 

Arbete är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna forma ett självständigt liv, delta i samhället och kvalificera sig för bärande delar av trygghetssystemet. Majoriteten unga klarar övergången från skola till yrkesliv. Samtidigt har en relativt konstant andel i åldersgruppen 16-25 år svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten beskrivs utvecklingen av den grupp av unga vuxna som varken arbetar eller studerar. 

I Norrbotten har fordonprogrammet högst etableringsgrad bland de elever som avslutat gymnasiet för tre år sen. Där har 70 procent av eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden. Den lägsta siffran har medieprogrammet där endast 25 procent nått en etablerad ställning efter tre år.