Villkoren i arbetslivet – anställningsformer, arbetstider, kontroll och inflytande över sitt arbete – påverkar både lönen och möjligheter att kombinera arbete och familj. Det visar Sveriges Jämställdhetsbarometer 2018, som släpps på tisdagen.
Otrygga anställningar och deltidsarbete leder till låga inkomster
- Kvinnor har otrygga anställningar. Bara fyra av tio arbetarkvinnor har fast anställning på heltid. Ungefär hälften av alla arbetarkvinnor arbetar deltid. En fjärdedel av kvinnorna i arbetaryrken är tidsbegränsat anställda, ofta i behovs- och timanställningar.
- Den vanligaste orsaken till att så många kvinnor i LO-yrken arbetar deltid är att det inte finns tjänster på heltid. En annan orsak som nästan enbart arbetarkvinnor uppger handlar om arbetsmiljö. Arbetet upplevs som alltför fysiskt och psykiskt krävande för att orka arbeta heltid.
- Deltidsfällan i kombination med lägre löner i kvinnodominerade branscher gör kvinnor fattiga. Arbetarkvinnor har den i särklass lägsta faktiska månadslönen. 2016 tjänade arbetarkvinnor i Västerbottens län i genomsnitt 17 523 kronor i månaden, medan en manlig tjänsteman tjänade 36 273 kronor. I Norrbottens län är siffrorna 19 144 kronor respektive 36 462 kronor.
Så kan arbetsmarknaden bli trygg och jämställd
– Den ökade polariseringen på arbetsmarknaden kommer att leda till att ojämställdheten ökar, och att arbetarkvinnor faller efter ännu mer, säger Krister Johansson, ordförande för LO-distriktet i Norra Sverige.
För att stoppa utvecklingen krävs handling. I samband med tisdagens släpp av Jämställdhetsbarometern riktar LO en rad krav till både arbetsmarknadens parter och politiker.
– Heltid måste bli norm på arbetsmarknaden. Politiken måste säkerställa trygga anställningsformer och avskaffa allmän visstid. Dessutom måste föräldraförsäkringen individualiseras, så att det obetalda omsorgsarbetet fördelas mer jämställt, säger Maria Mannberg, vice ordförande för LO-distriktet i Norra Sverige.