Fråga facket Fråga facket

Arbetsmiljö 2014. Klass och kön

Arbetsmiljö Kvinnliga arbetare har sedan 2011 åter fått ännu sämre villkor i arbetet. Redan tidigare hade kvinnorna de sämsta villkoren. Det visar rapporten Arbetsmiljö klass och kön 2014.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Kraftigt försämrad arbetsmiljö för kvinnor

Kvinnliga arbetare har på punkt efter punkt fått en ännu sämre arbetsmiljö. Följderna av kvinnornas hårda villkor är trötthet, håglöshet, värk, smärta och ökad sjukskrivning.

Det är framförallt kvinnliga arbetare som har fått ett intensivare arbete med mer arbete på udda tider och mer ensamarbete samtidigt som det egna inflytandet över arbetet har minskat.

- Tempot är för högt när två av tre kvinnliga arbetare varje vecka är uttröttade av arbetet. Det är självklart att sjuktalen ökar. Det är en vansinnig utveckling, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO.

- Ständigt ökar kraven i arbetet för kvinnliga arbetare samtidigt som inflytandet över det egna arbetet minskar och minskar. Det är upp - och nervända världen. Det är tvärtemot hur arbetslivet ska fungera, säger Torbjörn Johansson.

Tillsätt en Arbetsmiljökommission

- Resultaten är skrämmande. Utvecklingen går åt fel håll. Arbetarkvinnor går bokstavligen på knäna. Vi kräver att kommande regering tar arbetsmiljöfrågorna på allvar. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en Arbetsmiljökommission för att komma till rätta med problemen, avslutar Torbjörn Johansson.

Några uppgifter ur rapporten
•68 % av de kvinnliga arbetarna är uttröttade varje vecka. Det är en ökning med fem procentenheter sedan 2011.
•45 % av kvinnliga arbetare har ont i axlar eller armar varje vecka. och över 40 % har ont i ryggen.
•Nästa hälften av alla kvinnliga arbetare känner sig trötta och håglösa.
•Det egna inflytandet över arbetet minskar. Nästa 70 % kan inte bestämma när olika arbetsuppgifter ska utföras.
•Antalet arbetsolyckor ökar för fjärde året i rad.
•En av fyra har svårt att framföra kritiska synpunkter om sina arbetsförhållanden.
•År 2013 hade drygt 74 % av de kvinnliga arbetarna små möjligheter att ta en kort paus i arbetet. Det är 4 procentenheter högre än 2011.
•Det så kallade 24-timmarssamhället bärs främst upp av kvinnliga arbetare. Bara en tredjedel av de kvinnliga arbetarna jobbar enbart dagtid under vardagar.
•Det ökande arbetet på udda tider medför också att fler kvinnliga arbetare jobbar ensamma och hamnar i hotfulla situationer. Över var fjärde kvinnlig arbetare (27 %) riskerar att hamna i otrygga eller hotfulla situationer.
•Andelen kvinnliga arbetare som har tillgång till företagshälsovård har sjunkit från över 70 % till under 50 %.

LO föreslår:
•En Arbetsmiljökommission för att komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.
•Mer personal i vård och omsorg istället för vinster och sänkt skatt.
•Minska det utbredda arbetet på udda tider.
•Bort med ofrivillig deltid och delade arbetspass.
•Begränsa de tidsbegränsade anställningarna.
•Arbetsmiljöverket behöver förstärkas med 100 miljoner kr, plus riktade medel om 15 miljoner per år fram till 2018 för att inspektera kvinnors arbetsmiljö.
•Skapa ett centrum för arbetslivsforskning, bland annat med uppgift att överblicka och samordna forskning och utveckling av arbetsmiljöer där det främst arbetar kvinnor.
•Kraftigt ökade medel för forskning och utveckling av kvinnors arbetsmiljö.
•Statliga medel för att skapa upp en branschanpassad och regionalt närvarande företagshälsovård.

Rapporten Arbetsmiljö 2014. Klass och kön (pdf)

Linda Kvenås
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.