Fråga facket Fråga facket

Stora skillnader mellan yrkesprogrammen i Västerbotten

Arbetsmarknad En ny sammanställning från LO-distriktet i Norra Sverige visar på stora skillnader mellan de olika gymnasiala yrkesutbildningarna vad gäller etablering på arbetsmarknaden.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Bäst i Västerbotten är elever som gått Energiprogrammet där 73 procent av eleverna fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter tre år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram, det visar en ny rapport från LO-distriktet.

Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I Västerbotten har Energiprogrammets elever störst möjlighet att få jobb. Här är 73 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för Medieprogrammet är endast 31 procent, vilket är lägst i länet.

– Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kan fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor. För att det ska bli verklighet behöver ett antal reformer komma på plats. Därför föreslår LO följande, säger Per-Erik Johansson.

Gymnasieskolan bör göras obligatorisk.

Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klarar sig

Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras.

Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.

Ge branscherna större inflytande.

Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.

För mer information:

Per-Erik Johansson, ordförande LO-distriktet i Norra Sverige
Telefon: 070- 589 50 35
E-post: per-erik.johansson@ifmetall.se

Camilla Friberg, pressansvarig LO-distriktet i Norra Sverige
Telefon: 076-762 23 22
E-post: camilla.friberg@lo.se

 

Camilla Friberg
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.