I den rapport som LO presenterade förra veckan om sexuella trakasserier, ”Kvinnlig fägring och machokultur?”, konstateras dels att det först och främst är kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier och dels att det till övervägande delen är män som utsätter. Det vet nog de flesta utan att läsa rapporten. Men det handlar inte enbart om kön utan också om klass.
Rapporten lyfter fram att vissa yrken och branscher är överrepresenterade och även att hur jobbet är organiserat påverkar utsattheten. T.ex. är ensamarbeten, en könsuppdelad arbetsmarknad, osäkra anställningsformer, arbetsplatskultur och jargong exempel på riskfaktorer som finns. Det handlar främst om serviceyrken eller de som vi ibland kallar kontaktyrken. Inom personlig assistans, hotell- och restaurang, handeln, vård och omsorg svarar betydligt fler att de någon gång under det senaste året utsatts för någon form av handling, oönskade sexuella närmanden, kommentarer och anspelningar som kan klassas som sexuella trakasserier. Förövarna är antingen arbetskamrater, chefer eller kunder-brukare-servicemottagare vilket är det vanligast förekommande. Det verkar inte som att det ”alltid har varit så”. Undersökningar visar att problemen har fördubblats de senaste 20 åren. Det måste förändras!
På varje arbetsplats, för varje yrke och varje anställd bör en riskbedömning göras och åtgärder planeras utifrån denna. Framförallt behöver det också finnas en plan för vad som ska göras om någon slår larm samt bättre information om vad den enskilde ska göra om det händer.
Det är också tydligt att yngre drabbas i högre grad än äldre och även att arbetaryrken är mer framträdande i statistiken än tjänstemännens. Självklart är det också så att anställningstryggheten spelar roll. Desto osäkrare anställning ju svårare blir det att säga ifrån och vara obekväm.
Men problemen är mångfacetterade och det finns inga enkla lösningar men det får inte vara skäl till att låta bli att göra något. Så här kan det inte fortgå. Alla har rätt att gå till jobbet utan obehag, rätt till frihet från sexuella trakasserier. Våra förslag syftar till att angripa problemet från flera olika håll. Lokalt på arbetsplatsen, nationellt genom skärpt lagstiftning och internationellt genom ILO-konvention mot våld och trakasserier.
Därför kräver LO-distriktet i Norra Sveriges årsmöte, som består av representanter för 93 641 stycken LO-medlemmar i Norrbotten och Västerbotten att:
- Arbetsgivares ansvar att förebygga sexuella trakasserier måste skärpas. Arbetsgivare ska alltid göra en bedömning av risken att utsättas för trakasserier av tredje person.
- Utbildning i jämställdhet och sexuella trakasserier för skyddsombud och fackligt förtroendevalda ska förbättras och göras obligatorisk.
- Arbetsgivares användning av tidsbegränsade anställningar ska minska. En utbredd användning av osäkra anställningar underminerar möjligheterna till ett effektivt arbetsmiljöarbete för att förhindra sexuella trakasserier.
- Regeringen ska arbeta för en ILO-konvention mot våld och trakasserier mot kvinnor och män i arbetslivet. Målet är att ILO ska anta en konvention med rekommendationer år 2019.
Representantskapet för LO-distriktet i Norra Sverige
Linda Kvenås- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.