Det går bra för Sverige. Tillväxten är hög, ekonomin växer och arbetslösheten minskar men det gäller inte alla. Samtidigt flaggar OECD för att Sverige är det land där klyftorna har växt snabbast de senaste tio åren, hur är detta möjligt?
I grunden hänger kvinnors och mäns ekonomiska villkor på den grundläggande anknytningen till arbetet, det vill säga på anställningstryggheten. Som vi har visat är skillnaden stor vad gäller tillgången till tillsvidareanställningar på heltid. Klass- och könstrappan är tydlig när vi tar fram bilden över kvinnors och mäns genomsnittliga löner för arbetare och tjänstemän. Genom vårt nya lönemått faktisk månadslön har kvinnor i arbetaryrken en månadslön som motsvarar 18 500 kr medans männens lön är 24 800 kr. Tittar vi på tjänstemännen är de faktiska lönerna för kvinnor 30 000 kr i månaden och männens lön är 40 350 kr.
Löneskillnaderna beror på att visstider och deltider är vanligast i arbetaryrken och är starkt förknippade med lägre löner. Arbetsgivares sätt att anställa har därmed stor inverkan på lönerna. Tidsbegränsade anställningar i synnerhet innebär kortvariga anställningsrelationer som driver på en hög personalomsättningstakt.
Tittar vi vidare på de som saknar arbete konstaterar vi att medelålders män med högre utbildning har lättast att få arbete och lågutbildade kvinnor har svårast. Lägger vi till människor med utländsk bakgrund konstaterar vi samma sak men på en lägre nivå.
Jämställdhetsundersökningar har länge visat på strukturella skillnader mellan kvinnor och män. Men vardagens utmaningar ser väldigt olika ut för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken. Det finns gemensamma erfarenheter av en stor tidspress och hög arbetsbelastning, men villkoren i arbets- och familjeliv speglar en ojämn fördelning av tid, makt och pengar. I ett skede när arbetsmarknaden fragmentiseras och arbetsvillkoren dras isär är det framförallt kvinnor i arbetaryrken som drabbas.
Vi konstaterar att ”livspusselbegreppet” som det oftast används är otillräckligt. Det är inte bristen på tid som är huvudproblemet för att nå jämställdhet. Bristen handlar istället om avsaknad av makt och materiella resurser. Bristen på makt skapar en ekonomisk utsatthet som i sin tur bidrar till ytterligare brist på makt. Jakten på försörjning skapar ett gränslöst arbetsliv. Därför måste det till en ökad klass- och genusmedvetenhet i frågor om arbete och familj.
LO-distriktet säger stopp! Det är dags att sätta jämlikhet överst på dagordningen.
Representantskapet för LO-distriktet i Norra Sverige
Linda Kvenås- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.