- Även om inkomstskillnaderna i Västerbotten är mindre än i många andra län kan vi inte slappna av. Inkomstskillnaderna ökar i Sverige. Vi behöver en politik för minskade klyftor. Framförallt behövs stora satsningar på utbildning. Det är genom utbildning som vi rustar människor för framtiden, säger Per-Erik Johansson, ordförande för LO-distriktet i Norra Sverige.
LO har tittat på regionala inkomstskillnader för att bland annat få en bättre bild av hur inkomstskillnaderna skiljer sig åt mellan Sveriges kommuner och län. Ojämlika villkor mellan människor riskerar exempelvis att leda till lägre tillväxt och sociala motsättningar. Något som ytterligare kan förstärkas med stora regionala skillnader.
LO har använt ett etablerat ekonomiskt mått som kallas för Gini-koefficienten* för att jämföra inkomstskillnaderna. Stockholms län har landets största inkomstskillnader, 0,35. Norrbotten, har de minsta och där är måttet 0,25. Gini-koefficienten för Sveriges hela befolkning är 0,30.
I rapporten har LO även tittat på hur den relativa fattigdomen ser ut i Sverige samt hur utvecklingen sett ut under de senaste två decennierna.
* Gini-koefficienten är ett inkomstfördelningsmått som rör sig mellan 0 och 1. Värdet 0 betyder att alla individer har samma inkomst och att ingen ojämlikhet existerar, värdet 1 innebär att en person har hela ett lands inkomst. Dessa värden observeras såklart aldrig i verkligheten. I rapporten studeras ojämlikheten vad gäller den disponibla inkomsten. I praktiken tenderar t ex Gini-koefficienten för olika länder att variera mellan ungefär 0,20–0,25 för de mest jämlika länderna i världen och 0,6–0,7 för de mest ojämlika.