Fråga facket Fråga facket

Fler arbetslösa och obehöriga till gymnasiet i Västerbotten

Arbetsmarknad I rapporten ”Ung i Västerbotten” kartlägger LO-distriktet i Norra Sverige sambandet mellan skola, arbetslöshet och uppväxtvillkor. Att klara gymnasiet blir alltmer en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

PRESSMEDDELANDE

27 Maj 2013

Fler arbetslösa och obehöriga till gymnasiet i Västerbotten

I rapporten "Ung i Västerbotten" kartlägger LO-distriktet i Norra Sverige sambandet mellan skola, arbetslöshet och uppväxtvillkor.

Att klara gymnasiet blir alltmer en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden. I Västerbotten har andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan ökat från 8,8 till 11,6 procent mellan 2006-2012. 21 procent fullföljer inte gymnasieutbildningen inom fyra år. Samtidigt har arbetslösheten bland unga ökat till 19,2 procent och 9,1 procent lever av ekonomiskt bistånd.

– Skolan måste bli bättre på att ge barn med olika bakgrund en jämlik start i livet. Vi ser idag en negativ utveckling mot att föräldrars utbildningsnivå och vilket land man kommer ifrån allt tydligare påverkar betygen i grundskolan och hur man sedan klarar gymnasiet. Barn som klarar sig dåligt i skolan löper sedan större risk för arbetslöshet och beroende av ekonomiskt bistånd, säger Per-Erik Johansson, ordförande LO-distriktet i Norra Sverige.

Bakgrund

Allt fler unga klarar inte grundskolan i Sverige. Andelen elever som saknar behörighet till gymnasiet från grundskolan har ökat från drygt 8 procent 1998 till 12,5 procent 2012. Bara 44 procent av eleverna med förgymnasialt utbildade föräldrar uppnår målen i alla ämnen, medan motsvarande siffra för elever med minst en eftergymnasialt utbildad förälder är 87 procent. 23 procent av gymnasieeleverna fullföljer inte utbildningen inom fyra år och löper ökad risk för arbetslöshet. Andelen arbetslösa unga (18-24 år) ökade till 17,7 procent i Sverige under 2012 enligt Arbetsförmedlingens statistik.

LO vill se en rad åtgärder

Grundskolan

– Samhället har inte råd att år efter år överlämna en grupp ungdomar till gymnasieskolan utan reella förutsättningar att lyckas. Skolan behöver mer resurser, men resurserna behöver också fördelas så att de stödjer de skolor och elever som har störst behov. Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan behöver också förstärkas. Sedan måste effekterna av det fria skolvalet fortsätta utredas, då det riskerar att fortsätta öka segregationen i skolan, säger Per-Erik Johansson.

Gymnasieskolan

– Dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på omställning. Att som den borgerliga regeringen försvåra för elever som går på yrkesförberedande program att få högskolebehörighet, leder inte bara till att programmen blir mindre attraktiva för unga, utan också till sämre omställningsförmåga i framtiden. Vi behöver också förstärka övergången från studie till arbete, exempelvis genom att fortsätta arbetet med yrkesintroduktion för unga på bransch- och förbundsnivå, i jobbpaktens anda, säger Per-Erik Johansson.

För mer information:

Per-Erik Johansson, ordförande LO-distriktet i Norra Sverige
Telefon: 070-589 50 35
E-post: per-erik.johansson@ifmetall.se

Camilla Friberg, presskontakt LO-distriktet i Norra Sverige
Telefon: 076-762 23 22
E-post: camilla.friberg@lo.se