020560056 ring fackets hjälptelefon

Stor variation mellan yrkesprogrammen

Arbetsmarknad I Norrbotten har fordonprogrammet högst etableringsgrad bland de elever som avslutat gymnasiet för tre år sen. Där har 70 procent av eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden. Den lägsta siffran har medieprogrammet där endast 25 procent nått en etablerad ställning efter tre år.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Ny industri
Foto: Lars Forsstedt

 

I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala yrkesutbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Att ha fullföljt sin gymnasieutbildning är avgörande för att få ett jobb. Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Den sammantagna bilden är tydlig men har lokala variationer. I Norrbotten har fordonprogrammet högst etableringsgrad bland de elever som avslutat gymnasiet för tre år sen. Där har 70 procent av eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden. Den lägsta siffran har medieprogrammet där endast 25 procent nått en etablerad ställning efter tre år. Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité. Genom att höja kvalitén kommer fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb. För att åstadkomma detta behöver ett antal reformer komma på plats. LO föreslår bland annat en obligatorisk gymnasieskola, att yrkesprogrammen åter får högskolebehörighet, att branscherna få mer inflytande över utformning