020560056 ring fackets hjälptelefon

Ordning och reda

Med ordning och reda på arbetsmarknaden menar vi att de företag som verkar på svensk arbetsmarknad ska teckna kollektivavtal så att vi som jobbar inte ska behöva konkurrera om arbetstillfällena genom att sälja vårt arbete till lägre löner.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Foto: Lars Forsstedt

Saltsjöbadsavtalet

Det svenska systemet för ordning och reda på arbetsmarknaden har skapats under många år genom både avtal och lagar. I Sverige har det alltsedan Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF varit avtal som bland annat reglerat förhandlingsordning, behandling av stridsåtgärder tillåtna konflikter med mera på svensk arbetsmarknad. Saltsjöbadsavtalet reglerar också principerna för lönesättning och anställningsvillkor. Avtalsvillkor ska tas fram genom partsförhandlingar och befästas i kollektivavtal.

I och med de så kallade trygghetslagarnas, eller arbetsrättslagarnas, tillkomst på 1970-talet, lagfästes mycket av Saltsjöbadsavtalets innehåll, dock med ett viktigt undantag – Sverige skulle fortfarande få behålla avtalsprincipen för lönesättning och anställningsvillkor. Detta skulle staten inte lägga sig i och reglera. Strejkvapnet skulle fortfarande gälla vid avtalslöst tillstånd men när avtal slutits skulle arbetsfred råda.

Dessa principer har gällt och tillämpats sen andra världskriget och har byggt upp en mängd centrala kollektivavtal mellan den svenska fackföreningsrörelsen och dess arbetsgivareorganisationer. Av denna anledning är avtalsprincipen, tillsammans med strejkvapnet och blockad som motmedel, centralt och viktigt på svensk arbetsmarknad. Stat och myndigheter kan inte komma och tala om för arbetsgivare och arbetstagare att lön och anställningsvillkor ska vara på visst nivå eller visst vis. Detta var också en viktig del i våra förhandlingar med EU i samband med vårt inträde 1994. Vi fick inskrivet i det så kallade utställningsavtalet att avtalsprincipen för löne- och anställningsvillkor ska få gälla på svensk arbetsmarknad för alla löntagare och deras företag. Svensk fackföreningsrörelse har tagit på sig att bevaka detta.

Oro på arbetsmarknaden

Med ordning och reda på arbetsmarknaden menas att de arbetsgivare som ska verka på svensk arbetsmarknad ska teckna avtal med svensk fackförening för att harmoni och sund lönesättning ska ske mellan konkurrerande företag och att löntagaregrupper inte ska behöva konkurrera om arbetstillfällena genom att sälja sitt arbete till lägre löner. Skulle ett sådant förfarande accepteras kommer levnadsvillkor för människor försämras, och stor oro på arbetsmarknaden uppstå samt att den generella välfärden försämras genom lägre skatteintäkter.

Kollektivavtal ger stabilitet 

Arbetskraft som kommer från vissa länder inom EU, med låga löner, eller andra svaga grupper kan av oseriösa arbetsgivare tvingas ingå dåliga anställningsavtal med sämre löner och villkor än vad svenska kollektivavtal för branschen skulle föreskriva. Svenska kollektivavtal garanterar stabilitet på svensk arbetsmarknad. Av detta skäl är det viktigt att utländska arbetsgivare, som vill bedriva verksamhet i Sverige, ska teckna kollektivavtal med svenska fackföreningar.

LO-distriktets krav

LO vill tillsammans med sina medlemsförbund att kollektivavtalsprincipen ska fortsätta gälla för alla företag som bedriver verksamhet i Sverige.

LO vill också förstärka möjligheterna till bättre ordning och reda genom:

• att stärka möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av kollektivavtalen,
• att sociala villkor införs vid offentlig upphandling,
• att skärpa kontrollerna i samband med F-skatt,
• att öka kontrollen av bemanningsbranschen,
• att huvudentreprenör görs ansvarig för underentreprenörer.